RAPPORT

Datum

Arkivbeteckning

 

 

2006-05-02

RAPPORT_Rev2_Final20061002.doc

Handläggare

Kontaktuppgifter

Ert datum

Er referens

Anders Gustafsson

Telefon +35818 12060

 

 

 

 

 

 

 


Undersökning av två bastuväggskonstruktioner

Bilaga A:               Bastuväggen som användes i försöket

Bilaga B:                Mätvärden

Bilaga C:               Ångtryckstabell

Bilaga D:                Litteraturhänvisningar

Förord

Syftet med denna rapport är att jämföra fördelar och nackdelar med två olika metoder att bygga upp en bastuvägg. Vi ser på den klassiska finska modellen, och på en enklare variant, här kallad ”T-modellen” efter sin primära tillskyndare. I rapporten presenteras dels ett teoretiskt resonemang kring de två modellerna, dels praktiska mätdata på en modell av en bastuvägg.

 

Rapporten visar enligt undertecknad att T-modellen kan fungera, men enbart då vissa förutsättningar gäller. Dessutom är den teoretiska underbyggnaden rent felaktig. Den klassiska finska modellen representerar en mera allmängiltig modell som fungerar även för större variationer i användningen.

 

Förutom dessa två finns det mellanting. Vissa lämnar bort isoleringen. Andra luftspalten, men behåller fuktspärren. I vissa fall används träfiberskivor i stället för fuktspärr [1]

 

Att okritiskt anamma T-modellen vid ett bastubygge, utan att förstå dess begränsningar kan leda till obehagliga överraskningar i form av fuktskador.

 

Denna rapport är skriven av mig som privatperson. Jag har inget ekonomiskt intresse i någon tillverkare av bastuutrustning eller isolermaterial. Min bakgrund är en ingenjörsexamen i elektronik (BSc EE). I frågor gällande byggnadsfysik och termodynamik har jag konsulterat forskare och professorer i dessa ämnen. Ett stort tack till dessa för att de tålmodigt och pedagogiskt svarat på mina frågor. Jag har även konsulterat yrkesmän inom VVS-branschen och skadereglerare hos försäkringsbolag.

 

Min förhoppning är att denna rapport skall komma till nytta och förhindra att man gör dyra misstag av den typ vi sett på byggahusforumet.

 

Med vänlig hälsning

Anders Gustafsson, ingenjör

anders.gustafsson@pedago.fi

Direkt: +35818 12160. Vidarekopplad till mobil

 

 

 

 


Innehåll

1     Bakgrund och definitioner4

1.1  Vad är en bastu?. 4

1.2  Vad är ett bastubad?. 4

2     Bastukonstruktion. 4

2.1  Regionala variationer4

2.2  Den finska modellen. 5

2.2.1       Innervägg eller panel6

2.2.2       Isolering. 6

2.2.3       Fuktspärr och värmereflektor7

2.2.4       Luftspalt7

2.2.5       Panel7

2.2.6       Sammanfattning. 7

2.3  T-modellen. 8

2.3.1       Insida. 9

2.3.2       Isolering. 9

2.3.3       Utsida. 9

2.3.4       Sammanfattning. 9

2.4  Rekommendationer för T-modellen. 9

3     Hotbilder mot bastun. 10

3.1  Fukt och mögel10

4     Några myter10

4.1  Första myten: Bastun är husets torraste rum.. 10

4.2  Andra myten: Trä avger fukt lika snabbt som den tas upp. 10

4.3  Tredje myten: Bastuväggen är en innervägg och behöver ingen fuktspärr11

4.4  Fjärde myten: En träkonstruktion kan betraktas om en homogen träbit11

4.5  Femte mytem: Aluminiumpapper (Alumit) är slöseri eftersom det ändå inte reflekterar värme  11

5     En närmare studie av T-modellen. 12

5.1  Fuktvandring i väggen. 12

5.2  Den jättestora luftavfuktaren. 12

6     Mätningar13

7     Sammanfattning. 13

 

1                         Bakgrund och definitioner

1.1                    Vad är en bastu?

Att definiera vad en bastu är kan vid första anblicken förefalla enkelt, det är stället man badar bastu. Vid närmare studium inser man att det finns olika typer av bastubyggnader. Det finns även olika typer av bastubad och individuella bastuvanor.

Traditionellt i Norden var länge bastun en separat byggnad, ofta av stock där man badade bastu. Senare började man bygga in bastun som en del av bostadshuset, ofta i form av en delad bastu i källaren på hyreshus. Utan att kunna presentera någon statistik på detta hävdar jag att så fortfarande är fallet i Finland. De flesta hus, såväl hyreshus som egnahemshus byggs färdigt med bastu. För en mera detaljerad historik över bastu och bastubadande hänvisar jag till boken ” Finnish Sauna. Design, Construction and Maintenance”

På 1970-talet blev så kallade ”färdigbastun” populära. Det är frågan om en konstruktion avsedd att monteras i en befintlig lägenhet.

1.2                   Vad är ett bastubad?

För att förstå och kunna dimensionera en bastu måste man definiera vad ett bastubad är. Det finns flera olika typer: torrbastu, våtbastu, ångbastu, rökbastu. Det vanligaste, både i Sverige och Finland förefaller vara våtbastu[2]. Våtbastu innebär att temperaturen är relativt låg, ca 70° C och med en RH om 40%. Den höga luftfuktigheten upprätthålls traditionellt genom att bastuspisens stenar samt väggar och lavar begjuts med vatten. Själva badet kan ta en timme eller mera, med avbrott för duschning (eller dopp i havet). Av detta följer att basturummet utsätts för höga temperaturer och höga fukthalter under en längre tidsperiod. Vidare utsätts väggar och golv för stänkvatten och rinnande vatten, något man måste ta i beaktande vid konstruktionen.

2                        Bastukonstruktion

Förvånansvärt litet har forskats och skrivits om bastukonstruktion, med undantag av Finland där Suomalaisen Saunan Tutkimussäätiö, dvs Forskningsstiftelsen för den Finländska Bastun [3] har bekostat forskning kring frågor som konstruktion, hygien och liknande. Den bästa tryckta referens som finns tillgänglig är de Finska RT-Korten [4] dessa är tyvärr på finska, ett finns dock översatt till engelska [5]. Samtliga dessa påpekar vikten av att ta hänsyn till de extrema fukt- och temperatur-förhållanden som råder i en bastu.

Söker man in litteraturen och webben hittar man många olika förslag, till och med så att en och samma webbplats kan ge sinsemellan motstridiga uppgifter [6] [7]

2.1                   Regionala variationer

Det förefaller som det, trots 650 år gemensam historia, föreligger skillnader i hur man bygger bastu i Finland och Sverige. I Finland ingår oftast bastu i grundkostruktionen av elementhus [8] [9]. För hyreshus, radhus och liknande föreskrivs att bastu skall finnas i huset. I Sverige förefaller detta inte vara lika vanligt [10]. I en del fall kan man byta ut en klädkammare till förmån för en bastu. Ofta är utrymmet placerat vägg i vägg till ett våtutrymme. Däremot förekommer olika typer av ”relaxavdelningar” med bubbelpooler och liknande. Notera att olika hustillverkares standardplaner i sig inte bevisar någonting eftersom husen ändå skräddarsys efter köparens behov, men de ger en indikation om hur man tänker. Av detta följer att försäljningen av färdiga basturum antagligen är större i Sverige än i Finland. Jag misstänker att merparten av de färdiga basturum som produceras i Norden säljs på export, utanför Norden.

Enligt uppgift existerar inga officiella normer för basturum i Sverige. I SPs regler för småhus nämns bastu i förbigående: [11]

Enligt SCBs siffror har ca 23% av småhusboende i Sverige tillgång till bastu. Regionala variationer förekommer så att procenten är högst i Norrland, 24,5% och lägst i Malmö 10,9%[12]

 

            I de fall byggnaden förbereds för bastu skall omslutande konstruktion vara anpassad så att den inte tar skada av bastuns drift.

 

 

 

I Finland,ärbastun att betraktas som ett våtutrymme och skall byggas som ett sådant. Detta är i överensstämmelse med publicerade bestämmelser från miljöministeriet i Finland[13] som motsvarar BBR i Sverige.

2.2                   Den finska modellen

Nedanstående skiss visar en bastuvägg, byggd enligt rekommendationerna i ovannämnda RT-Kort. En mera komplett beskrivning finns på:

http://www.harvia.fi/pdf/bastu_SV.pdf

Att kalla modellen ”den Finska” är egentligen felaktigt eftersom den även förefaller vara den internationellt mest vanliga. Exampelvis i USA[14], Kanada, Tyskland, Österrike och Schweiz. [15]

Figur 1 - Snitt av vägg enligt de Finska RT-Korten

 

Väggkonstruktionen är i princip likadan för olika byggfall och består av skikt, enligt följande:

2.2.1             Innervägg eller panel

Innervägg om det är frågan om en platsbyggd bastu. Vägg eller panel om det är frågan om en vägg mot exempelvis ett badrum. Denna vägg kan exempelvis vara klädd med kakel på utsidan. Om denna vägg har ångspärr eller tätskikt måste den ovillkorligen ventileras så att eventuell fukt i utrymmet A kan avgå [16].

2.2.2             Isolering

Som minimum rekommenderas 50mm mineralull eller liknande material. Isoleringen är mycket viktig för att ge en bra värmeekonomi i bastun. Dessutom vill man förhindra att kondens uppstår i ytterväggar på fel sida av ångspärren, vilket kan få allvarliga konsekvenser på ytterväggens isolerande egenskaper.

2.2.3             Fuktspärr och värmereflektor

I Finland används något som kallas Alumit, ett kraftpapper belagt med aluminiumfolie och värmebeständig plast. Alumiten har två funktioner, nämligen att reflektera strålningsvärmen inåt och att fungera som fuktspärr för att förhindra fuktig luft att tränga in i väggen samt att stoppa sådant fritt vatten som kan tränga in genom tex kvisthål vid badkastning. Alumiten appliceras med överlapp och skarvarna limmas.

Det finns ett alternativ som ersätter isolering, fuktspärr och värmereflektor [17] Produkten, Sauna-Satu är en spontad isoleringsskiva av polyuretan, belagd med aluminiumfolie. I ångspärrshänseende motsvarar den alumiten. Sauna-satu har en ånggenomsläpplighet om 0,1 – 1,2 x 10-12 kg m/m2sPa och en värmekonduktivitet av 0,027 W/mK.

 

Notera att ifall väggen byggs mot befintlig vägg och denna redan har en fuktspärr så måste man ventilera mellanrummet. Se RT 91-10468.

2.2.4             Luftspalt

RT-Korten rekommenderar en minimum 20 mm luftspalt. Denna förverkligas oftast med en spikläkt av 22 x 100 mm ohyvlat virke. Harvia rekommenderar i sina beskrivningar att 18 x 44 hyvlat används som ståläkt och 18 x 70 som liggläkt. I Sverige rekommenderar Skogsindustrierna spikläkt av 16 x 45 hyvlat virke. Panelen spikas i denna läkt varför man slipper punktera alumiten[CJ1] . Luftspalten har flera funktioner. Dels hjälper den panelen att torka ut, dels dränerar den det vatten som alltid tränger in vid badkastning, genom sprickor, kvisthål och liknande så att detta rinner ned på golvet. Vidare sörjer dem om att merparten av värmeöverförngen från panelen till väggen är genom strålning som reflekteras av alumiten [18].

Vid stående panel, det traditionella sättet att sätta panel, bryts den horisontella läkten så att luft kan cirkulera. Alternativt lägger man kryssläkt. Harvia rekommenderar här att man spikar eller skruvar den vertikala läkten närmast alumiten och ovanpå den monterar horisontell läkt. Då är luftspalten fri i vertikalled närmast alumiten vilket torde gynna uttorkningen i luftspalten.

2.2.5             Panel

Som panel används oftast gran. På senare tid har ädelträ av al eller asp blivit populärt att använda som bastupanel. De senare har fördelen att vara mer kvistfria och kådfria än granpanel. Kåda kan annars ge brännskador.

2.2.6             Sammanfattning

Om man sammanfattar för- och nackdelar med denna konstruktion får man följande sammanställning:


Fördelar:

·          Konstruktionen är beprövad.

·          Konstruktionen har bra motståndskraft mot fukt och stänkvatten.

 

Nackdelar:

·          Konstruktionen bygger mera, dvs väggarna blir tjockare.

·          Något större  materialåtgång (läkt och alumit).

·          Något högre arbetsåtgång.

·          Man bör se upp så man inte får dubbla fuktspärrar.

 

Principen för fukthantering i detta fall är att förhindra fukt att tränga in i konstruktionen.


2.3                   T-modellen

Nedanstående skiss visar den så kallade T-modellen [19].

Figur 2 - Väggsnitt enligt Tylö

 

Denna konstruktion är en förenklad variant som utelämnar såväl ångspärr som luftspalt. Argumentet för detta är att dessa är ”onödiga” eftersom ”Bastun är husets torraste rum”. Vi skall senare se hur detta påstående vilar på felaktiga grunder. Eftersom Tylö tillverkar färdiga basturum antar jag att Tylö funnit att konstruktionen är tillräcklig i följande situationer:

·          Som fristående basturum i ett ventilerat utrymme, som till exempel i ett bad- eller duschutrymme.

·          Vid relativt infrekvent användning

·          Vid relativt obetydlig badkastning

 

Väggkonstruktionen består av skikt, enligt följande:

2.3.1             Insida

Till innerväggen rekommenderar Tylö att 12 mm panel används. Träslag specificeras inte.

2.3.2             Isolering

Som isolering används minimum 50mm minerallull eller liknande. Isoleringen är mycket viktig för att få en bra värmeekonomi i bastun.

2.3.3             Utsida

Till utsidan vägg rekommenderas träpanel eller masonit. Det framgår inte hur konstruktionen ska se ut om bastun angränsar till ett våtutrymme, som badrum eller duschutrymme.

2.3.4             Sammanfattning

Om man sammanfattar för och nackdelar med denna konstruktion får man följande sammanställning:

 

Fördelar:

·          Relativt låg byggkostnad

·          Konstruktionen bygger litet, vilket speciellt i ett fristående rum gör att väggarna upplevs som smäckra.

 

Nackdelar:

·          Mycket problematisk ur fuktsynpunkt.

Principen för fukthantering i detta fall är att låta fukt att tränga in i konstruktionen. Sedan förlitar man sig på att den  omgivande miljön med dess förutsättningar  låter fukten lämna konstruktionen.

2.4                  Rekommendationer för T-modellen

Även om undertecknad anser att modellen skall undvikas inser jag att det finns fall då man av ekonomiska eller andra skäl väljer denna. Man bör då ge akt på följande:

·          Den kalla väggen, dvs bastuns yttre beklädnad,  bör ha högre luftgenomsläpplighet än den varma för att tillåta dubbelsidig uttorkning..

·          Av samma orsak bör man inte klä den kalla väggen med kakel eller liknande.

·          Man bör ge akt på att eventuellt kondensvatten som tränger ned inte kan tränga in i golvet.

 

Undertecknad har efterfrågat mätdata från Tylö, men de har inte svarat trots ett flertal mail.

3                        Hotbilder mot bastun

En bastu är ett mycket fuktigt utrymme. Under den tid man bastar kan ångtrycksskillnaden över bastuväggen vara 40 gånger högre än motsvarande skillnad över en yttervägg[20]

3.1                   Fukt och mögel

Rent generellt kan en träkonstruktion skyddas mot fukt på flera sätt. Antingen förhindrar man att fukt når den (jämför ett tätskikt i en vägg) eller så accepterar man att den utsätts för vatten, men utformar konstruktionen så att vatten kan avgå, så att den torkar snabbt. Man måste på alla sätt se till att träet inte utsätts för en RH över 70% eller förhöjda fuktkvoter (över 0,16-0,17kg/kg) under längre tid för att förhindra uppkomst av mögel. Även temperaturen spelar in så att risken för mögel ökar med ökande temperatur[21].

Vatten kan transporteras in i väggen på olika sätt. Dels genom diffusion, genom kapillärsugning av kondenserat vatten samt genom direkt inträngning av ”kastvatten” genom sprickor, spont och kvisthål.

Som ett kuriosum kan nämnas att rinnande vatten lättare tränger igenom en stående panel än en liggande.

 

4                        Några myter

Att förstå fuktvandring i konstruktioner är svårt. Det har skrivits och kommer att skrivas hyllmeter om detta. Trots detta begås fel hela tiden, även av personer som har detta som yrke.

 

Det sunda förnuftet räcker inte alltid till för att göra bedömningar av uttorkningstider[22]

 

Fukttransporten kan mycket väl ske så att det material som från början hade högst fuktinnehåll kan absorbera ytterligare fukt från materialet med lägre fuktinnehåll. [23]

4.1                   Första myten: Bastun är husets torraste rum

Ett mycket märkligt påstående om vi betänker att en bastu har en mycket hög luftfuktighet och att vattenångan har ett stort partialtryck under en längre tid. Ett exempel: En bastu på 4 m2 med en volym på 8 m3 innehåller i genomsnitt ca 500 gram vattenånga vid 60° C och med en RH om 40%.

Faran är att någon tar detta uttalande som sanning och bygger därefter.

4.2                  Andra myten: Trä avger fukt lika snabbt som den tas upp

Detta stämmer inte på ett flertal punkter. Trä kan exempelvis inte torka ifall inte den ånga som frigörs kan transporteras bort. Likaså uppvisar trä en hysteres[24]. En annan viktig faktor är att vatten som upptagits via kapillärsugning avges mycket långsammare vid diffusion[25][26].

4.3                  Tredje myten: Bastuväggen är en innervägg och behöver ingen fuktspärr

Att bastuväggen är en innervägg är sant, däremot avviker den från andra innerväggar genom den stora ångtrycksdifferens som tidvis råder. Denna är storleksmässigt 40 gånger större än den tryckskillnad man har över ytterväggar.

4.4                  Fjärde myten: En träkonstruktion kan betraktas om en homogen träbit

Även det är felaktigt. En väggkonstruktion torkar på annat sätt än en friliggande regel eftersom luften står stilla på insidan. Därtill kommer att kapillärsugning sker med olika hastighet åt olika håll som porstorleken skiljer. Detta kan leda till anrikning av vatten i konstruktioner.

Figur 3 - Uppfuktning respektive uttorkning av väggelement

 

Figuren visar vattenupptagning och uttorkning. Som synes är uttorkningen en betydligt mera långsam process.

4.5                  Femte myten: Aluminiumpapper (Alumit) är slöseri eftersom det ändå inte reflekterar värme

Mätningarna visar helt klart att aluminiumpapper reflekterar strålningsvärme. Således hjälper aluminiumpapperet oss att bygga en bastu med bättre värmeekonomi. Att använda aluminiumbelagt papper som strålningsbarriär (Radiant barrier) är inte helt obekant inom byggbranschen på den amerikanska marknaden.[27]

4.6                  Sjätte myten: Fuktproblem är att modernt påfund.

Det hävdas ibland att fuktproblem är ett modernt fenomen orsakat av ”moderna” material och att om man bara bygger med organiska material får man aldrig några fuktproblem. De som säger så har helt säkert inte studerat sin bibel:

 

Herren talade till Mose och Aron:

När ni kommer in i Kanaan, som jag skall ge er som egendom, och jag låter spetälskemögel angripa ett hus i detta ert land,

skall husets ägare gå till prästen. Han skall säga att det ser ut som om hans hus blivit angripet.

Då skall prästen låta tömma huset före besiktningen, så att inte allt som finns i huset blir orent. Därefter skall han gå in och se på huset.

Finner han då att fläckarna på väggarna är grönaktiga eller rödaktiga fördjupningar, som ser ut att ligga djupare än väggytan,

skall han gå ut ur huset, stanna vid dörren och stänga huset för sju dagar.

Den sjunde dagen skall prästen komma tillbaka, och om han då finner att möglet på husväggarna har spritt sig,

skall han låta riva loss de angripna stenarna och kasta dem på en oren plats utanför staden.

Man skall skrapa hela huset invändigt och slänga den avskrapade putsen på en oren plats utanför staden.

Sedan skall man ta andra stenar och sätta in på de gamlas ställe och putsa huset med ny lera.

3 Mos 14:33-42

5                        En närmare studie av T-modellen

Studien baserar sig dels på en teoretisk diskussion, dels på mätningar på en ”modellvägg”, se bilaga A.

5.1                   Fuktvandring i väggen

Avsaknaden av fuktspärr gör att luften innanför panelväggen relativt snabbt antar en hög luftfuktighet. Mätningar visar att jämvikt i partialtryck nås efter ca 30-40 minuters bastubadande.

[CJ2]

Figur 4 - Fuktvandring i isolerad vägg

 

Eftersom mineralullen har hög genomsläpplighet för fukt[28] så kommer den fuktiga luften att kondenseras på den kallare bakväggen då daggpunkten överskrider 20°C. I experimentet inträffade detta efter ca 30 - 60 min och fortgick ca 90 – 120 min efter att badandet avslutats. Om vi ser vad som händer med en verklig vägg, ser vi något mycket intressant.

5.2                   Den jättestora luftavfuktaren

Vatten (fukt/ånga) kommer att vandra från den varma sidan till den kalla, dels genom diffusion från den sida som har högre ånghalt till den med lägre. Diffusionen fortgår tills jämvikt nås och hastigheten är direkt proportionell mot skillnaden i ånghalt [29]. Dessutom kommer vatten att transporteras genom konvektion, det senare eftersom delar av vattenångan kommer att kondenseras på den kalla väggen (och rinna ned). Detta leder till a) ett undertryck uppstår närmare den kalla sidan och b) att fukthalten sjunker vilket även driver på diffusionen. Konvektion och transport i vätskefas är en mycket snabbare form av fukttransport än diffusion [30].

Resultatet av detta är att väggarna ”suger” fukt ur bastun[31]. Denna fukt kondenserar och transporteras i vätskefas nedåt i konstruktionen. Samtidigt kommer konstruktionen att uppta detta vatten kapillärt. Denna process fortgår så länge man badar bastu.

Något jämviktstillstånd mellan fukthalten inne i bastun och inne i väggen nås inte förrän allt trävirke är mättat med fukt.

Fukt i väggar är inte bra [32]. Fritt vatten är alltid en styggelse i en konstruktion och tyvärr kan kondensatet oftast inte kontrolleras. Risken kan vara t.ex. att utkondenserat vatten kapillärsugs till ett ställe där det inte kan torka bort. Är väggen av gips så kommer svartmöglet som ett brev på posten.

6                        Mätningar

Se bilaga B. Mätningarna har givetvis inte den exakthet man kan förvänta sig i laboratoriemiljö, men de förefaller ändå stöda mina teorier.

7                        Sammanfattning

T-modellen ger en smäckrare, billigare väggkonstruktion, men med sämre fukttålighet. Den fungerar bäst för en helt fristående bastumodul (av den typ som bla Tylö säljer) som dessutom används mera sällan, kanske en gång per månad. Det är sannolikt att den passar bättre om bastun byggs i ett redan ventilerat och våtrumssäkrat utrymme som ett bad- eller duschutrymme. Den klassiska finska modellen kostar litet mera, men är å andra sidan konstruktionsmässigt mer hållbar.

 

Med detta menar jag inte att T-modellen garanterar fuktskador. Som vi tidigare konstaterat så kommer ett flertal faktorer i konstruktion och användning att spela in. Trots påstötningar har inte Tylö levererat något bakgrundsmaterial eller forskning som skulle bevisa att den förenklade modellen skulle vara lika bra som den beprövade. Av denna orsak anser jag att Tylös modell representerar en onödig risk.

 

I valet mellan två konstruktionsmetoder bör man generellt sett välja den som är mest förlåtande för att minimera risken för fuktskador, skador som uppges kosta 5 miljarder SEK årligen bara i Sverige (Grimbe, Nordqvist). Siffran anger dock totala kostnaden för alla typer av fukt och vattenskador.

 

Även om vi bygger mer komfortabla och energisnåla hus i dag är både konstruktioner och material känsligare för fukt jämfört med hur det var förr.[33]


Bilaga A – Bastuväggen

 

För att kunna utföra mätningar tillverkades en väggbit enligt T-modellen. Den kalla väggen kunde inte simuleras, men väl fuktinträngning och avdunstning.

Figur 5 - Väggen före isolering

En ram tillverkades av 67 x 38 mm faner-regel. Denna kläddes på ena sidan med 12 mm alpanel. Mitt inne i ramen, på ett avstånd av 10mm placerades en temperatur och fuktgivare. Innermåtten var 255 x 400 x 67mm, vilket ger en volym om 0,0068 m3.

Panelen spikades på vanligt sätt. Denna panel var helt sprick och kvistfri. Något som sällan är fallet med bastupanel av gran. Man kan således anta att en granpanel har en större genomsläpplighet för fukt och stänkvatten.

Figur 6 - Det färdiga elementet placerat i bastun.

 

Figur 7 - Ramen fylldes med mineralull. Givaren syns i mitten

 

Figur 8 -  Ramen täckt bakifrån för att förhindra fult att tränga in bakifrån

För att förhindra att fukt trängde in bakifrån täcktes ramens baksida med en ångspärr och ett lock av 12 mm lamellträ skruvades på med 12 skruvar.

 

Är denna konstruktion representativ? Jag anser att den inte motsvarar exakt en vägg, men att den ändå illustrerar hur fukt vandrar i ett väggelement. Det vore intressant att bygga en modell som även illustrerar den kalla väggen för att kunna mäta hur effektivt denna konstruktion suger fukt ur bastun.

 

Det vore givetvis oerhört intressant att bygga en bastu och då sätta in temperatur och fuktgivare inne i väggen. Exempelvis Honeywell har i HIH-3xxx och HIH-4xxx serierna billiga givare med bra prestanda.


Bilaga B – Mätningar

 

Mätningarna utfördes på en provbit enligt bilaga A, i en bastu med ca 8 m3 volym. Bastun värmdes upp med en vedspis vilket något försvårar exakt temperaturhållning. Vid alla mätserierna följdes följande ungefärliga scenario:

·          Bastun eldades tills innertemperaturen var ca 70° C under taket.

·          Då kastades bad i sådan takt under badet att RH hölls på ca 40 %.

·          Eldningen anpassades så att temperaturen hölls möjligast konstant.

·          Efter badet öppnades takventilen helt och bastun torkades ur med eftervärmen och maskinell frånluft.

 

Följande kunde observeras:

Att det i medeltal tog 30-40 minuter då bastun var 60-70° C med en fuktighet om 40% innan tryckutjämning hade inträffat över panelen. Exempelvis:

 

Temperatur inne 45,9° C, RH 54% motsvarar ett partialtryck om 5173 Pa. Samma tryck som 50° C och 42 % RH ute.

 

Under mätningarna varierade RH mycket pga badkastning. Efter kast var fuktigheten mycket hög för att sedan sjunka inne i provbiten märktes inga variationer av förklarliga skäl.

 

Den tid det tog väggelementet att torka upp var märkbart längre än den tid det tog att uppta fukt. Dvs Dt för att uppnå max RH var mycket kortare än Dt för att återgå till ursprungs RH. Skillnaden var ca 8 gånger. Detta motsvarar väl något som de flesta byggare vet, nämligen att vatten tränger lätt in, men torkar långsamt ut.

 

Mätningarna visar flera saker:

·          Att en vägg tar upp fukt betydligt fortare än den avger samma fukt.

Att den fuktiga luften inuti väggen under en relativt lång tid har en daggpunkt över 20° C och således kommer att kondensera på den kalla väggen.


 

Bastutaksmätningar.

 

I denna mätning simulerades ett bastutak och påfrestningarna på detta. I det första testet sattes vatten i en stor kastrull. På denna placerades ett lock av mineralull. På detta lock placerades en mätgivare och området täcktes med en glasskål. På glasskålen, med en wettexduk mellan placerades en plastbytta med vatten vid temperaturen 20,5° C. Det sista för att behålla den kalla väggen vid ca 20°C.

Vattnet fick koka upp och fick sedan sjuda.

 

Exterimentet fick avbrytas efter 8 minuter då luften blev så fuktig inne i skålen att mätgivaren slutade fungera (pga kondens).

 

I nästa mätning placerades en bit bastuvägg ovanpå kastrullen. Kontaktytan var ej tät pga panelens profil och dessutom lades ett mellanlägg mellan så att övertryck kunde slippa ut. Ovanpå detta placerades en mätgivare och området täcktes med en glasskål. På glasskålen, med en wettexduk mellan placerades en plastbytta med vatten vid temperaturen 20,5° C. Det sista för att behålla den kalla väggen vid ca 20° C.

Vattnet fick koka upp och fick sedan sjuda.

Figur 9 - Test av panelens genomsläpplighet

Resultatet ses i nedanstående graf

Figur 10 - Fukthalt per tidsenhet

 

Även här ser vi hur fukten lätt slipper igenom panelen och redan efter 5 minuter är daggpunkten 22,8° C, dvs kondensation inträffar, vilket syns tydligt i bilden nedan.

Figur 11 - Kondenserad fukt

Genom att mäta på den heta ytan av panelen kunde vi konstatera att panelen hade en temperatur av 91°C. RH antas nära 100%. Ett mycket högt ångtryck således men inte osannolikt, punktvis vid badkastning.

 

Notera att detta är ett forcerat test. I en verklig bastu kommer förloppet att ske mycket långsammare.


Mätning av aluminiumpapprets värmereflektion

En testrigg enligt nedan riggades upp.

Figur 12 - Testrigg för att mäta värmereflektion

 

Vid mätningarna var lampan, en halogenspott på 50W, placerad 50 mm framför ytan som testades. Som väntat steg temperaturen bakom aluminiumpappret högst marginellt. Då man bytte aluminiumpappret mot ett vanligt brunt papper steg temperaturen markant.

Figur 13 - Skillnaden mellan alumit och papper

Detta bevisar att strålningsvärme reflekteras av alumiten. Att temperaturen inte steg högre beror på att värmen på baksidan ”rymmer” till omgivningen. Hade sensorn placerats i en lufttät låda hade temperaturen stigit mera.

 


Bilaga C – Ångtryckstabell

 


T°C

T°K

Vp  Pa

-10

263,15

286,30

-9

264,15

309,70

-8

265,15

334,80

-7

266,15

361,80

-6

267,15

390,60

-5

268,15

421,50

-4

269,15

454,50

-3

270,15

489,80

-2

271,15

527,50

-1

272,15

567,70

0

273,15

610,70

1

274,15

656,50

2

275,15

705,40

3

276,15

757,40

4

277,15

812,80

5

278,15

871,80

6

279,15

934,50

7

280,15

1001,20

8

281,15

1072,00

9

282,15

1147,30

10

283,15

1227,10

11

284,15

1311,80

12

285,15

1401,60

13

286,15

1496,70

14

287,15

1597,50

15

288,15

1704,20

16

289,15

1817,10

17

290,15

1936,50

18

291,15

2062,80

19

292,15

2196,20

20

293,15

2337,10

21

294,15

2485,80

22

295,15

2642,80

23

296,15

2808,30

24

297,15

2982,80

25

298,15

3166,80

26

299,15

3360,50

27

300,15

3564,50

28

301,15

3779,10

29

302,15

4005,00

30

303,15

4242,50

31

304,15

4492,10

32

305,15

4754,30

33

306,15

5029,80

34

307,15

5319,00

35

308,15

5622,50

36

309,15

5940,83

37

310,15

6274,67

38

311,15

6624,60

39

312,15

6991,26

40

313,15

7375,31

41

314,15

7777,42

42

315,15

8198,28

43

316,15

8638,61

44

317,15

9099,15

45

318,15

9580,64

46

319,15

10083,86

47

320,15

10609,62

48

321,15

11158,72

49

322,15

11732,01

50

323,15

12330,35

51

324,15

12954,62

52

325,15

13605,73

53

326,15

14284,61

54

327,15

14992,21

55

328,15

15729,51

56

329,15

16497,50

57

330,15

17297,22

58

331,15

18129,70

59

332,15

18996,03

60

333,15

19897,30

61

334,15

20834,62

62

335,15

21809,16

63

336,15

22822,08

64

337,15

23874,58

65

338,15

24967,89

66

339,15

26103,26

67

340,15

27281,96

68

341,15

28505,30

69

342,15

29774,61

70

343,15

31091,24

71

344,15

32456,59

72

345,15

33872,06

73

346,15

35339,10

74

347,15

36859,16

75

348,15

38433,75

76

349,15

40064,39

77

350,15

41752,63

78

351,15

43500,04

79

352,15

45308,24

80

353,15

47178,85

81

354,15

49113,56

82

355,15

51114,03

83

356,15

53182,01

84

357,15

55319,23

85

358,15

57527,47

86

359,15

59808,55

87

360,15

62164,30

88

361,15

64596,57

89

362,15

67107,28

90

363,15

69698,33

91

364,15

72371,68

92

365,15

75129,31

93

366,15

77973,23

94

367,15

80905,47

95

368,15

83928,11

96

369,15

87043,23

97

370,15

90252,96

98

371,15

93559,46

99

372,15

96964,90

100

373,15

100471,49

101

374,15

104081,47

102

375,15

107797,11

103

376,15

111620,69

104

377,15

115554,55

105

378,15

119601,02

106

379,15

123762,49

107

380,15

128041,36

108

381,15

132440,05

109

382,15

136961,04

110

383,15

141606,80

111

384,15

146379,85

112

385,15

151282,72

113

386,15

156317,98

114

387,15

161488,23


 


Bilaga D – Litteraturhänvisningar

 

Carl-Erik Hagentoft: Vandrande fukt. Strålande värme. ISBN 91-44-04218-3

Kenneth Sandin: Introduktion till fuktmekaniken. ISBN 91-540-5800-7

Kenneth Sandin: Fuktdimensionering ger fuktsäkrare byggnader. ISBN 91-540-5823-6.

RT 91-10468 Saunan rakenteiden suunnittelu

RT 91-10440 Saunan tilojen suunnittelu

RT 91-10480 Saunan LVIS-suunnittlu

Finnish Sauna. Design, Construction and Maintenance. ISBN 951-682-318-1

Berit Time: Hygroscopic Moisture Transport in Wood. Doktorsavhandling vid Universitetet i  Oslo 1998. http://www.ivt.ntnu.no/bat/bm/phd/AvhandlingBeritTime.pdf

Berit Time og Sivert Uvsløkk: Intercomparison on measurement of water vapour permeance, Oslo 2003. http://www.byggforsk.no/visVedlegg.aspx?vedleggID=266&dokumentID=1185



[1] http://www.byggbeskrivningar.se/Byggbeskrivningar/byggbesk.asp?Item=30&Cid=625872

[2] I en gallup på www.byggahus.se svarade 94% att de badade våtbastu. Invändningar kan dock riktas mot resultatet då antalet svarande var 50.

[3] Suomalaisen Saunan Tutkimussäätiö, http://www.sauna.fi

[4] RT 91-10468 Konstruktion, RT 91-10440 Inredning och

RT 91-10480 Ventilation.

[5] Finnish Sauna: Design Construction and Maintenance 1994, ISBN 951-682-318-1. Kan beställas från www.byggbokhandeln.com

[6] http://www.beijerbygg.se/templates/BB_ByggradListItem.aspx?id=24346

[7] http://www.beijerbygg.se/templates/BB_ByggradListItem.aspx?id=11456

[8] Några större Finska elementhustillverkares standardmodeller.

http://www.kannustalo.fi/mallistot/helmia/helmi_103.htm

http://www.kannustalo.fi/mallistot/aurora/auro_127_ala.htm

http://www.simonselement.fi/sve/ideatmain.html

(Även så små hus som 93m² 3rok har bastu inplanerat)

[9] Husföretaget Simons-element uppger att 99% av deras hus levereras med bastu.(Per mail, Nils Berglund 2006-04-24)

[10] Några Svenska hustillverkares standardmodeller

http://www.anebyhus.se/

http://www.a-hus.se/

[11] http://www.byggabodialogen.se/EPIServer/upload/2399/LB-Hus%20Pmarkning%20prefab. pdf

[12] http://www.scb.se/templates/Listning2____75530.asp

[13] http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=1364&lan=sv

C2 (1998) Fukt , föreskrifter och anvisningar

[14] Technical Criteria, U.S. Army Physical Fitness Facilities

http://www.army.mil/cfsc/documents/recreation/fitnesstechcriteria.pdf

[15] http://www.bauherr.de/schwimmbad_sauna/sauna.htm :)

http://www.kueng-sauna.ch/sauna/qualitaet/konstruktion/konstruktion.html

"Eine Dampfsperre aus Aluminium verhindert das Eindringen von Feuchtigkeit und ist entscheidend für die Lebensdauer Ihrer Sauna."

"http://www.heinzebauoffice.de/bauen/kontext/1/bereich/baulexikon/lexikon_nummer/2197/index.html"

Vilken är intressant då de anser att fuktspärr ej behövs för massivträväggar, dock behövs det för elementväggar.

http://www.derknauserer.at/kn/knauserer%2002_2004.txt

"Dampfsperre; sie wird mit einer stabilen Aluminiumfolie erreicht.

Diese muß fugenfrei, vollflächig, also auch für die Rahmenteile

geklebt werden." Verhindert Feuchteschäden."

http://www.diynetwork.com/diy/hi_basement/article/0,2037,DIY_13902_2278164,00.html

http://www.homecraft.bc.ca/sauna_kit_info.htm

http://www.homeenvy.com/db/6/906.html

http://www.saunas.org/saunas_how_to.htm

[16] RT 91-10468, sida 7

[17] Sauna-Satu. http://www.spu.fi/tiedostopankki.php?kansio=2455&nayta_kohde=155

[18] Värme överförs i luftspalten via strålning, ledning och konvektion. Strålningen ligger i det infraröda området (3-50 mikrometer) och denna strålning reflekteras av ett aluminiumskikt.

[19] Se Tylös hemsida. http://www.tylo.com/filearchive/3/3058/Bastuvägg,%20isolering.pdf

http://www.tylo.com/filearchive/3/3059/Bygga_bastu.pdf

[20] Om vi antar en bastuvägg med 70C och 40% RH på insidan och 20C och 30% RH på utsidan, detta jämfört med en yttervägg med 20C och 40% RH på insidan och 10C och 50% RH på utsidan.

[21] http://www.fuktinfo.lth.se/Teori/Fuktdim/fuktdimteori.htm

[22] Hagentoft, sidan  88, 135.

[23] Kenneth Sandin: Introduktion till fuktmekaniken. ISBN 91-540-5800-7, sida 12

[24] Berit Time: Hygroscopic Moisture Transport in Wood. Oslo 1998. Sida 28, 171

[25] C-E Hagentoft: Vandrande Fukt. Strålande Värme ISBN 91-44-04218-3

[26] Sandin. Sidan 21

[27] http://www.ornl.gov/sci/roofs+walls/radiant/index.html

http://www.fsec.ucf.edu/Pubs/energynotes/en-15.htm

[28] Paroc, Byggboken flik 7. http://www.stenull.paroc.se/produktdat/pdf_down/Isolteori.pdf

[29] Sandin. Sidan 22

[30] Grimbe, Nordqvist: Uttorkning av fukt i våtrumsytterväggar. LTH 2005, sida 8

[31] 1 mol vatten väger 18g och har en volym om 18cm3. Som ånga vid daggpunkten 27C är volymen 25 liter (dm3). Då denna kondenseras sjunker således volymen 1388 gånger. Ett undertryck bildas och luft strömmar in från den sida som har minst motstånd, den varma sidan i det fall att den kalla väggen är masonit.

[32] Ljungqvist K, Probabilistic Design for Evaluation of Indoor environment ISSN 1402-1757. Sida 57

[33] Forskning & Framsteg: Hus sjuka i onödan. http://fof.se/?id=03408


 [CJ1]Du punkterar alumiten när du spikar upp spikläkten.

 [CJ2]Ange källa till figuren!